Dhenos de motamuzco hobby kaiv ie studen degoels an lingwystecs. Yl hata de ochaist anu k scola telma studel spanyn,
`za cra sydte odaesetsa. Via puou racordan atamenachk iutra 12 anus uf aetu dad de letra J yl englesk grusik ie to sunas
sjodutas cat'ylz var. Aene anus sheno, iutra studel fhonolgya sola, gezopryl dad syl kurekio. Luefu degoels.
Fremt edyomats, meyjia edyomats, de prasturka uf edyomats, gata degoels ie dydte, an telma, an bu cyeb, an puf qeb, etc.
Okei, ter ie yuva `za leusa toa tyus teryqins uv tcus via qestud-sev, lespetuchk'li bhukten. Damatiolum, cule ie
de "geek" yl ka. Pao vryneca abbud u stranje hobby u teryqins a dad utras lechtnyen uv blanyen. Myels uf per`zai
loken "Star Trek" cata wu:na, pao meljab ofks cham brangolaman Trekkers? An do haga qufh pa ka da mu:ssa per`zai fu
denufain kya affineda puf lingwystecs, vjerg `zanta-sev yl ubverkinsi vilgatas myr yndivyderas dad syen svelhcap myr
aene naloket uf lingwystecs. Qien olyo fu atamenalin dad cola sydle lingwystecs.

`Za vjerg pral u bilgin fu:l uf vyvscribas. Hageba a de pelq une librari-dormy yl cola bilgin dad `zabdoy telma
sy ru:tatseta... an djeitu. Noefk obasu scribevs. (Velh, etro de copjav uf "Jane Eyre" yl scolas ochaist anu,
pao `za broenel'li, y`za pelpy dad fu contid.) `Zabbu u vyvscriba yl de dormy dad ie olyo lexikile an grammatikal
scribevs duf fremt edyomats. Da amerykun segnas edyomat a thai. Vurq dar 100 scribevs. Ubog `zabbu aene
hu:lsi utras yl un utra dormy myr lingwystig textas. Scribevs da "Yntrodirgvion a Prasturikal Lingwytecs" a "De Nynvekela
uf Degoels yl Durkys." "Sistemhs uf Scriben pur de U:rta" a "Chomskys Universale Grammatik." "Blag Degoels" a
vry vaete textascribev cule vormus coleidja lingwystecs soletsu:v ovkae agneadle.

|
 |
|
|
 |

`Za vjerg abdul de teryqins ta re nalokets maximus yl lingwystecs. Zochyolingwystecs, morfofhonolgya, an ordhojrefa.
Zochyolingwystecs lokid gata degoels pussud rafrakyn zochyale nalokets uf un yndivydera uv u heil cummuneda. Telma u
per`za dyd u jespetsivig grammatik, un utra per`za pamynutalum pussoyd supyn dad 'yl siud da u jespetsivig zochyale uv economig
gru:p. Simylaelum, sien cola per`za dyd u jespetsivig adkene uv dyalekt, de utra per`za pussoyd supyn kys raegvionile
uv nasjonile xaszena. Morfofhonolgya uzagid gata sunas syen cadruta pur mototsavions, dyzdirgvions, an cumpyvs uf verbastrukturs.
U shmu symple lesamnai ie de fuytrinsi yl gata de plu:rae -S yl engelsk cambjid a de andis uf verbas. Ie daevotcuta
telma yncadte a de engelsk verba 'cop.' 'Cops.' Pao ie votcuta (osj -Z) telma yncadte a de verba 'cobb.'
'Cobbs.' Grusik, bakkyd dikiu vurq teryqins dar cule. An ordhojrefa, velh cola olyo ie de scribechk dydte puf
senjan fuegeta degoels.

`Za zabave-sev cata vry u:nva k degoels an lingwystecs. Jif ie studen finsk, eirsk gailig, uv giorgan. Uv
tayachk da dhan kya propa cruxanigga yl russe. An ete `za dhelje myr ideas yl degoels k ima`zynarig paradaims puf probun
theoresikal suger`zydas. K lesamnai, puou crean u lista uf sunas puf dyn osj u basu iutra `za ekperipradu puf antan
gata fair un edyomat pussoyd dyn cunsjelavion yl de dyzdirgvion an de capvion uf forma uf verbas. Hei! Cola ie
az de plarh kaiv! An a'ofks ka sedhe-sev yl fuch uf de tilivavion iutra cerbeslawtelum vrenlachk u poeta uv u paseig
da u klassig novela ylz svensk, uv euskar, uv qatalan, uv vaetengelsk, uv qebienu.
|
 |
|
|